Trollbord
Trollbord
Trollbord är en svensk benämning för ett fenomen som internationellt är känt som ”table-turning”, där ett bord används som ett medel för att etablera kontakt med andar. Denna praktik har sina rötter i de spiritistiska seanserna från mitten av 1800-talet i USA, då börsen ofta ses som en länk till andevärlden. Genom rituella sessioner, där deltagarna lägger sina händer lätt på ett bord, påstås det att bordet kan börja röra sig och till och med lyfta från marken eller rotera, vilket anses vara tecken på andlig närvaro.
I Sverige kallas detta fenomen för trollbord – en praxis som har både sina entusiaster och skeptiker. Ett trollbord är typiskt karaktäriserat av att vara ett runt bord med tre ben, där varje ben symboliserar ett möjligt svar: ja, nej, eller vet ej. De som engagerar sig i användningen av ett trollbord söker ofta svar eller vill få kontakt med specifika andar för att få vägledning eller stänga ouppklarade kapitel i sina liv.
När det kommer till upplevelser och vittnesmål om trollbord, rapporteras en blandning av personliga berättelser. Vissa individer delar med sig av sina erfarenheter där de känt en koppling till en avliden anhörig eller erhållit konkreta svar under seanser. Trots det faktum att denna praxis bär med sig en stark tradition, är den omgiven av en skeptisk debatt som rör dess giltighet och de mekanismer som kan ligga bakom de fenomen som observeras vid trollbordsdemonstrationer.
Historik och Ursprung
Trollbordets historik sträcker sig tillbaka till 1930-talet i Sverige och har kopplingar till både hantverkstraditioner och folktro. Etymologin reflekterar den spirituella och kulturella betydelsen som omger föremålet.
Mytologisk bakgrund
Trollbordet är inte bara ett fysiskt objekt utan det är också djupt förankrat i svensk folktro och mytologi. Det förknippas ofta med övernaturliga förmågor och traditioner av seanser. Enligt överlämnade berättelser ska trollgubben Kvest-Lars från norra Värmland ha varit en central figur i spridningen av kunskapen om hur man tillverkar dessa bord. Det sägs att familjen Henriksson, nära förknippade med tillverkningen av trollbord, hade en lång rad av människor med just sådana förmågor.
Etymologi och språklig utveckling
Ordet ”trollbord” härstammar från det svenska ordet för troll, vilket anspelar på det övernaturliga, och ordet bord. I språklig utveckling har termen blivit synonymt med fenomenet bordsvändning eller bordsdans, som är beteckningar på de aktiviteter där ett bord används som ett medium för att kommunicera med andevärlden. Denna benämning reflekterar dels objektets funktion inom olika spiritistiska sammanhang, men också dess kulturella relevans i en svensk kontext.
Slutsats
Trollbordet, med dess distinkta tre ben och runda träplatta, är en symbol för nyskapande och tradition. Det traditionella materialet, vanligen alträ, framhäver hantverket bakom konstruktionen där enbart lim används för sammanfogning istället för spikar eller skruvar. Detta ger bordet sin autenticitet och respekt för dess kulturella ursprung.
Användningen av trollbord i olika sammanhang indikerar en stark koppling till folktro och mystik. De som praktiserar andliga eller esoteriska traditioner finner trollbordet vara ett värdefullt verktyg. Det betonas att ingen specialkunskap krävs för användning, men en viss respekt för dess kulturella betydelse uppmuntras.
Dess design är både funktionell och estetisk, anpassad för att passa in i olika miljöer samtidigt som den behåller sin symbolik. Trollbordets enkelhet i konstruktion kompletteras av dess djupa rötter i svensk folklore och användningen ses ofta som en ode till en svunnen tid av enklare levnad.
Dess plats i modern tid kan ses som en bro mellan det förflutna och nuet, där intresset för andlighet och kulturhistoria sammanfogas i ett och samma föremål. Trollbordets relevans ligger inte endast i dess funktion, utan också i dess förmåga att förmedla och bevara en del av svensk kulturell identitet.